Sitter i bilen hem från helgens skandinaviska cup i Lillehammer. Det började bra men fortsatte inte alls som jag ville.
Fredag 10 km skate. Äntligen! Mina vader/underben har börjat kännas bättre senaste veckan och idag hade jag ett flyt i skaten som jag letat förgäves efter sedan jag gick på snö i november. Det var inte perfekt hela loppet men då och då kände jag den där underbara känslan av att det går av sig självt på 2ans växel, SOM jag har saknat det!! Så känslan tekniskt var den bästa i år. Dock tror jag att allt tvivel i skaten gjort att jag inte riktgt litar på mig själv och klarar av att sätta upp en hög fart från start. När jag varvade samtidigt som en norsk tjej startade hade jag inga problem att ta rygg på henne en stund och det blev som en väckarklocka för mig. Att jag faktiskt klarar av att hålla en betydligt högre fart än vad jag själv tror. Så ja, ett lopp med mersmak. Jag är nöjd och sugen på att få visa att det finns mer att ge! Lördag skatesprint. Var något av en blandning av stapplande i första backen och riktigt bra driv uppför sista stigningen. Retlig 34e plats, 0,7 sek från att gå vidare, igen. Söndag 10 km klassisk masstart. Det är inte många gånger jag brukar skylla dåliga resultat på skidorna men idag finns det ingen annan förklaring. Första helgerna var det krampade vader som hindrade mig från att åka fort i skate. Sen släppte det men då ska det såklart vara något annat som jag själv inte riktigt kan påverka som ska hindra mig. Jag har aldrig varit i så bra from så här tidigt på säsongen som jag varit i år. Men vad spelar det för roll att kroppen är pigg och starkare än någonsin när jag ändå inte lyckas få ut min kapacitet på tävling? Jag ville så mycket idag men tyvärr krävs det mer än vilja för att lyckas. 20 km klassisk masstart hade jag verkligen sett fram emot. Superfin bana med långa, fina stigningar. Kände redan efter någon kilometer att jag inte fick fast skidorna och det blev inte bättre under loppets gång. Jag försökte övertyga mig själv om att det var jag som åkte som en röv, jag hade ju bett om mer fäste 4 gånger inför start och det MÅSTE ju räcka. Fortsatte tävlingen enbart för att jag tänkte, att om jag är så här jävla kass på att åka klassiskt måste jag träna på det och det gör jag bäst genom att åka igenom den här banan i " a2-fart" och bara tänka på tekniken. Det hjälpte föga och det var en lättnad att komma i mål och se ett skidorna var nästintill blanka under. Jag hade verkligen inte haft något fäste. Halva sista varvet var jag så less att jag stakade uppför backarna istället. Kanske inte riktigt på den här banan jag hade tänkt få användning av alla staktimmar jag avverkat i somras... men fick i alla fall några extra hejarop då haha. Annars var det många riktigt grymma prestationer av de svenska åkarna i helgen. Grattis till er! Nu ska det bli skönt med en träningsperiod över jul. Är riktigt taggad på att fortsätta slipa på tekniken och åka många pass på snö. Blir troligtvis några dagar Grövelsjön i slutet på veckan.
0 Comments
Leave a Reply. |
ARKIV
November 2016
|