Ibland fungerar allt och ibland fungerar ingenting. Det sistnämnda speglar väl mest hur min SM-vecka var. Jag hade höga förväntningar inför veckan, träningen hade fungerat bra inför och jag var riktigt taggad till lite revansch efter att Skandinaviska cupen hade fått ett sånt snöpligt slut då jag fick bryta sista loppet med astma. Kanske hade träningen fungerat lite för bra, det hade gått lätt att träna och förhållande var så himla fina. Såhär i efterhand kanske jag var lite för ivrig och tränade på för hårt för att få den form jag önskat. Det var i alla fall med otroligt tunga ben jag tog mig runt första distansen 10 km klassiskt. Syra i första backen som sen aldrig ville försvinna. När ledare övergår från att ropa tider till att istället ropa tekniktips inser man ju att det går allt annat än fort (om jag nu hade tvivlat på det tidigare i loppet). Jag vet nog faktiskt inte om jag någonsin har blivit så stum så tidigt i ett lopp förut? Har ju som vana att vara en riktigt slowstarter, så syra i första backen är inget jag brukar få smaka på.
Stafetten och sprinten hade sedan några ljusglimtar men i spriten finns det att jobba på så att säga.... Fick b.la. höra att det var jag och Kalla som hade sämst målgångar den dagen hehe. Såg även på sändningen i efterhand och ja, den fällningen är inget jag är stolt över. Sist ut var favoriten, skiathlon. Jag hade ju insett att formen inte var vad jag önskat och hade ändrat taktik lite grann. Jag fick ändå med mig en helt okej känsla från den klassiska delen. Jag fick släppa lite uppför för att inte gå helt över gränsen men kunde åka bra på de mer lättåkta partierna. Att släppa uppför var verkligen inte vad jag hade sett framför mig när jag laddade för den här veckan, det var där jag skulle vara stark. Men så är det ibland och istället för att spränga mig helt i fösta backen kunde jag nu komma in till skidbytet som 9a med en ganska bra känsla inför skatedelen. Första kilometerna gick bra och jag hade en bra känsla i åkningen. Märkte också att klungan splittrades upp lite när jag drog men tyvärr trasslade jag och Maja ihop just innan varvningen och jag bröt staven. Ett antal svordomar följde och klungan försvann. Så det blev ingen bra dag där heller men jag får ändå ta med mig en lite bättre känsla än de tidigare dagarna i alla fall. Som väntat räckte inte mina lopp för att bli uttagen i den nationella gruppen som får köra världscupen här i Falun, som var mitt stora mål i år. Jag blev dock reserv, så hoppet får stå till att många av de som är före mig i listan blir sjuka (ego som man är). Min dator är verkligen inte samarbetsvillig för stunden, så det här inlägget har tagit sin tid att skriva klart. Den har egentligen varit lite bångstyrig hela hösten men nu är sammanbrotten nära varje gång jag använder den. Jag misstänker att den inte är helt förtjust i den kurs jag läser just nu, programmering i Python. Jag har full förståelse. Det har blivit ett antal sammanbrott även från min sida då error- meddelandena haglat, men där emellan när man klurar ut en kod som fungerar så är det riktigt kul faktiskt. Så, då vet ni vad jag ägnar mina dagar åt vid sidan av skidåkningen just nu.
0 Comments
Leave a Reply. |
ARKIV
November 2016
|